Dövundervisningen
I Europa grundades de första dövskolorna under senare delen av 1700-talet. I och med grundandet av skolorna startade diskussionen om olika undervisningsmetoder. I Finland grundades den första dövskolan 1846 och i och med detta uppstod dövas gemenskap, dövas kultur, i vårt land. Till att börja med använde man teckenspråk i undervisningen. I slutet av 1800-talet Lue lisää
Läs meraUndervisningens inledningsskeden
Dövundervisningens inledningsskeden i Europa De tidigaste omnämnandena om dövhet hittas i det forntida Egypten och Mesopotamien. Under antiken och medeltiden varierade förhållningssätten till dövhet, men den allmänna uppfattningen var att det inte lönade sig att undervisa döva eftersom man ansåg att hörselsinnet var väsentligt för inlärning. Under 1500- och 1600-talen verkade enstaka dövlärare, varav den Lue lisää
Läs meraBanbrytaren Argillander
Abraham Argillander – Finlands första dövlärare Samtidigt som man grundade de första dövskolorna i Europa, undervisade den finländske salpetersjuderiinspektören Abraham Argillander sin hustrus döva bror Wolfgang Helsingius. Pojken hade blivit döv vid ett års ålder och man hade gjort misslyckade försök att bota dövheten bland annat med elektricitet och mineralvattenbehandling. Argillander drog åtminstone i viss Lue lisää
Läs meraMalms skola i Borgå
Carl Oscar Malm grundar den första dövskolan i Borgå I de nordiska länderna grundades dövskolor i början av 1800-talet. År 1809 grundade Per Aron Borg Manillaskolan i Stockholm. Denna skola hade det största inflytandet på dövundervisningen i Finland. På Manillaskolan studerade några döva från Finland under 1800-talet, varav den mest kända var Carl Oscar Malm Lue lisää
Läs meraStatlig skola startar i Åbo
En dövskola som upprätthålls av staten inleder sin verksamhet i Åbo Den direktion som stödde Malms privata skola uppmanade också Malm att driva projektet för en statlig dövskola och lämnade 1858 en anhållan till senaten om en dövskola som skulle fungera med statliga medel. Senaten utfärdade redan samma år en författning om grundandet av en Lue lisää
Läs meraFler skolor grundades
Fler skolor grundades under 1800-talet När Åbo dövstm umskola hade kommit igång med sin verksamhet, inledde även andra dövskolor sin verksamhet i vårt land. Skolan i Borgå fortsatte sin verksamhet efter en kort paus. Föreståndaren för Åbo dövstumskola var förpliktigad att göra dövundervisningen känd och han höll också skriftskolor för döva på olika orter. Delvis Lue lisää
Läs meraUndervisningsmål
(suomi) Turun kuurojenkoulua koskevassa vuoden 1858 asetuksessa mainittiin koulussa annettavan opetuksen sisältö ja tavoitteet, joiden mukaan kuuroja tuli kasvattaa ja sivistää niin, että heistä tulisi kristillisiä ja hyödyllisiä kansalaisia. Oppisisältö ei poikennut juurikaan kansakoulusta. Tärkein oppiaine oli uskonto ja jos koulua käytiin vähimmäisaika (puoli vuotta) opetusta annettiin vain uskonnossa. Kuurojenkoulussa tärkeässä asemassa oli myös ammattiopetus. Tietopuolisesta opetuksesta suurin osa käytettiin sekä kirjoitetun kielen, että viittomakielen opetteluun. Malmin Manillasta mukanaan tuoman perinteen mukaisesti viittomakielellä oli opetuksessa tärkeä merkitys.
Läs meraÄndringar i målen
Abnormundervisningen utvecklas – undervisningsmålen ändras Malms undervisningsmetod som var inriktad på tvåspråkighet fortgick i Finland fram till 1890-talet och bland lärarna fanns också begåvade döva personer. Att lära eleverna att tala diskuterades redan under Malms tid, talundervisning gavs endast till elever som hade anlag för detta. I Europa började man på 1800-talet kritisera användningen av Lue lisää
Läs meraOralismens tid
Oralism under lång tid I slutet av 1800-talet blev talmetoden den dominerande undervisningsmetoden i dövskolorna och eleverna delades in i olika grupper enligt talinlärningsförmågan. Det här kallades fördelningssystemet och användes i dövskolorna ända till 1960-talet. Därför användes olika undervisningsmetoder parallellt i dövskolorna. I början av 1900-talet uppskattade man att endast cirka hälften av eleverna fick Lue lisää
Läs mera- yrken
-
personhistoria
- Rurik Pitkänen
- Torsten Rikström
- Svante Lagergrén
- Släkten Savisaari
- Släkterna Ritala och Talvia
- Släkten Stadius
- Raija Nieminen
- Elin Carlstedt
- Oskar Wetzell
- Martin Hellöre
- Maria Lovisa Klingenberg
- Julius Hirn
- Jarmo Narmala
- John Sundberg
- Ida Mouton
- Hulda Hakala
- Elma Eklund
- Fritz Hirn
- Carl Henrik Alopaeus
- Bruno Mouton
- Aura Ahlbäck
- Antti Jokelainen
- organisationsverksamheten
- dövundervisningen
-
dövmedvetenhet
- oralism
- familjelivet
- det religiösa livet