Kejsarens tillstånd för äktenskap

Den allmänna uppfattningen är att de första döva som sammanvigdes i Finland var Carl Oscar Malms elever Fritz Hirn och Maria Klingenberg. Efter avslutad skolgång arbetade Fritz som kartritare på lantmäterikontoret i Helsingfors och senare grundade han en framgångsrik fotoateljé i staden. Fritz lärde känna Marias mor i mitten av 1850-talet, och de unga började umgås kring Marias undervisning. Inom kort hittade de sannolikt sådant som förenade dem, såsom konstnärlig begåvning. Även Maria blev senare en uppskattad ateljéfotograf.

I juni 1863 dog den före detta unge läraren Carl Oscar Malm plötsligt och Åbo dövstumskola behövde en lärare i hans ställe. Skolans föreståndare Carl Henrik Alopaeus övertalade Fritz att bli dövlärare, och i oktober 1863 tog Fritz emot den utmanande uppgiften som lärare. Före flytten till Åbo firade man dock bröllop.

Fritz och Maria vigdes i Helsingfors den 27 september 1863. Händelsen väckte nyfikenhet hos Helsingforsborna och Johan Vilhelm Snellman och Elias Lönnrot hedrade vigseln med sin närvaro. För att ingå äktenskapet krävdes tillstånd av kejsaren, och vigseln förrättades av pastor Achilles Sirén, som var bror till Malms elev Stén Sirén. Fritz berättade ofta om vigseln som varade i hela två timmar. Orsaken till detta var att man gick igenom vigselformuläret med handalfabetet.

Via dessa länkar hittar du Maria Klingenbergs och Fritz Hirns personhistoria

Det är känt att åtminstone över tio av Malms elever har ingått äktenskap med en annan döv efter skoltiden. Dock stöter man också på berättelser om tidiga döva par i gamla tidskrifter. År 1879 räknade man i Borgå Bladet upp uppgifter om sex äkta par där äktenskap hade ingåtts mellan två döva. I tillkännagivandet ingick också uppgifter om nio äkta par där en döv man hade gift sig med en hörande kvinna. Största delen av dessa par vigdes av föreståndaren för skolan i Åbo, prosten Alopaeus. Man ansåg att det i dessa tidningsmeddelanden också var viktigt att berätta att största delen av paren hade hörande barn.

Det mest kända paret av dessa var paret Eklund. Lorentz Eklund (1846–1892) och Elise Wicklund (1849–1915) ingick äktenskap 12 juli 1873. De behövde också på samma sätt som paret Hirn vigseltillstånd av kejsaren. Lorentz hade en lång karriär som dövlärare i dövskolan i Jakobstad. Elise arbetade efter avslutad skolgång som hattsömmerska. I Eklunds familj föddes sex hörande barn, vars modersmål var teckenspråk. Eklunds dotter Elma har beskrivit språkets status i sin barndomsfamilj på så sätt, att teckenspråket var det egentliga språket medan man använde talat språk endast i köket tillsammans med biträdena.