Dövas museum » historia » personhistoria

Rurik Pitkänen

Rurik Pitkänen (1898–1966) som arbetade på Finlands Dövas Förbund i fyra decennier arbetade hårt i hela sitt liv bl.a. för att få till stånd yrkesutbildning för döva. Han var förbundets sekreterare, reseombud och till slut verksamhetsledare. Mannen som alla kände reste på 1930-talet omkring i landet och upplyste och föreläste. Han var flera årtionden medlem i Surdus styrelse och under hans tid fick tiotals döva yrkesutbildning och arbete i företaget.

Läs mera
Alternative text

Torsten Rikström

Torsten ”Totti” Rikström (1916–1999) var en mångsidig artist och kulturpersonlighet i dövas kulturliv. Man såg honom på estraden tolkande teaterkonstens pärlor som t.ex. Aleksis Kivis gestalter och Molières Den inbillade sjuke för teckenspråkig publik. Han ledde teckenkörer och var en återkommande artist på dövas kulturdagar under flera decennier.

Läs mera
Alternative text

Svante Lagergrén

Svante Lagergrén (1844–1900) hade en över tjugoårig karriär som fotograf och var en av de mest kända finländska landskapsfotograferna. Hans fotografier finns i flera museers och arkivs samlingar och man ser hans stadsfotografier i många historieböcker. At the age of 13, Svante was sent to Manilla School in Stockholm where he learned, next to the school subjects, carpentry.

Läs mera
Alternative text

Släkten Savisaari

I släkten Savisaari fanns det dövhet i flera generationer. Den första kända döva i släkten är Elias Savisaari (1850–1906) som gifte sig med sin tidigare skolkamrat Maria Valkama (1857–1938). Familjen bosatte sig i Savisaari torp i Alavo. Alla barnen var döva och skickades i sinom tid till dövskolan i Åbo.

Läs mera
Alternative text

Släkterna Ritala och Talvia

Två familjer inverkade i början av 1900-talet på dövas historia i Tammerfors- och Birkalatrakten: Ritala och Talvia. Siiri, Evert, Heikki och Juho Felix Talvia var med om att grunda dövföreningen i Tammerfors. Till grundandet av dövföreningen Heffata i Vittis åter bidrog Kaarlo, Vilho, Eeva och Akseli Ritala. Familjerna knöts samman genom äktenskapet mellan Eeva Ritala och Tammerfors stora döva konstnär Juho Felix Talvia.

Läs mera
Alternative text

Släkten Stadius

Julia Tavaststjerna (1844–1929) kom från en känd adelsfamilj och gifte sig med dispens med sin kusin Karl Alfred Stadius. Paret fick tre barn av vilka det mellersta Valter Stadius (1869–1935) blev döv som treåring. Sonens dövhet öppnade ett nytt kapitel i bergsrådinnan Stadius liv. Hon använde sina skriftliga talanger och sin samhällsställning för döva och var aktiv även i dövas organisationsliv.

Läs mera
Alternative text

Raija Nieminen

Planeringen och förverkligandet av Finlands Dövas Förbunds kulturcenter och Dövas Teater var Raija Nieminens (1937–2004) mest synliga prestationer. Hon ansåg att döva hade lika stor rätt till kulturservice som hörande. Tillgängligheten till kultur hörde intimt samman med förbättrandet av dövas ställning i samhället.

Läs mera
Alternative text

Elin Carlstedt

Elin Carlstedt (1864–1949) var en av de döva lärare som arbetade inom undervisningen innan man i dövskolorna i Finland tog i bruk talmetoden. Hon undervisade döva flickor i handarbete åren 1882–1893. Elin Carlstedt var i över tjugo år ordförande för den svenska dövföreningen i Borgå.

Läs mera
Alternative text

Oskar Wetzell

Oskar Wetzells (1888–1928) samtida ansåg honom vara en av de viktigaste personerna i dövsamfundet. Historien har visat att denna beskrivning levt kvar länge. Han var en mångsidig begåvning som blev känd som en framgångsrik idrottsman och trollkonstnär såväl bland döva som bland hörande. Han representerade Finland vid två olympiska spel åren 1908 och 1912 och vann nio finska mästerskap i simhoppning.

Läs mera
Alternative text