Dövas museum » historia » dövmedvetenhet

Dövmedvetenhet

Under 1900-talets andra hälft började man i dövföreningarna framföra öppen kritik mot oralismen, som hade varit den dominerande undervisningsmetoden i dövskolorna sedan slutet av 1800-talet och som inte erkände teckenspråkets betydelse. Vid samma tid stärktes dövas eget kulturliv och teckenspråkets ställning var föremål för en livlig debatt. Detta utformades under 1970-talet till en dövmedvetenhetsrörelse. Det Lue lisää

Läs mera
Alternative text

Dövmedvetenhetsrörelsens uppkomst och mål

På 1960-talet började olika minoriteter och medborgargrupper i USA kräva samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. När förståelsen för kulturella olikheter samtidigt förbättrades, blev också inställningen till teckenspråket mer accepterande. Hösten 1972 grundades rörelsen Deaf Pride (även Deaf Awareness). Man anser att rörelsen uppkom när Barbara Kannapell, som var döv teckenspråkslärare och senare forskare vid Gallaudet College, Lue lisää

Läs mera
Alternative text

Dövmedvetenhetens ankomst till Finland

På 1970-talet sökte man nya synssätt på dövhet. År 1978 inledde Jarmo Narmala, som var redaktionssekreterare för Dövas tidskrift och föreningsaktiv, en diskussion om dövas självkänsla. Han ansåg att döva måste överge sin undfallenhet och offervilja gentemot hörande för att komma från den gamla förmyndar- och välgörenhetsmentaliteten. Liknande frågor dryftades också samtidigt i internationella forum. Lue lisää

Läs mera
Alternative text

Dövmedvetenhet och gemenskapens mål

När dövmedvetenhetsideologin fick spridning påverkade den även verksamheten i Finlands Dövas Förbund. Förbundet ville också väcka diskussion i ämnet, men orsaken till det svala mottagandet i början var att tillgången till information var otillräcklig. Därmed hade endast en liten krets tillgång till ideologin i början. Därför ansåg man att det var nödvändigt att utbilda unga Lue lisää

Läs mera
Alternative text

Dövmedvetenhet och nya begrepp

Dövmedvetenheten dryftades inte enbart på 1980-talet, utan den har tagits upp till diskussion med jämna mellanrum. År 2001 omdefinierade Liisa Kauppinen, verksamhetsledare för Finlands Dövas Förbund, begreppet dövmedvetenhet. Enligt detta försvarar en dövmedveten person dövas rättigheter, känner till dövas och teckenspråkets historia samt dövkulturen och gemenskapens karaktär. En dövmedveten person är också medveten om sina Lue lisää

Läs mera
Alternative text