Familjelivet
I Sverige-Finland fick döva gifta sig med varandra på 1700- och 1800-talen, om de förstod kristendomens grunder och mannen kunde försörja sin familj. Det finns dock inga undersökningar om äktenskap mellan döva vid denna tid och tillgången till informationskällor om detta är ytterst knapphändig. De första kända äktenskapen mellan döva härrör från senare delen av Lue lisää
Läs mera
Kejsarens tillstånd för äktenskap
Den allmänna uppfattningen är att de första döva som sammanvigdes i Finland var Carl Oscar Malms elever Fritz Hirn och Maria Klingenberg. Efter avslutad skolgång arbetade Fritz som kartritare på lantmäterikontoret i Helsingfors och senare grundade han en framgångsrik fotoateljé i staden. Fritz lärde känna Marias mor i mitten av 1850-talet, och de unga började Lue lisää
Läs mera
Döva släkter och andra äktenskapspartner
I dövas historia har det varit vanligt att döva har gift sig med varandra och bildat familj. Maken eller makan har alltså hittats inom den egna gruppen. Äktenskapen ingicks ofta mellan tidigare skolkamrater, eller så hittade man sin partner i en dövförening, vid gemenskapens evenemang eller via döva vänner. Det viktiga var att paren förenades Lue lisää
Läs mera
Äktenskapsförbud
Under senare delen av 1800-talet uppstod rashygienrörelsen i Europa och dess mål var att förbättra kvaliteten hos kommande generationer. Inom rörelsen trodde man att ärftlighetslagarna bestämde avkomlingarnas fysiska, psykiska, moraliska och sociala egenskaper och att man genom reglering av fortplantningen kunde förhindra att egenskaper som ansågs värdelösa gick i arv till följande generationer. I Finland Lue lisää
Läs mera
En tom famn
I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet bereddes också steriliseringslagen, som i likhet med äktenskapslagen grundade sig på rashygienens tänkesätt. I lagpropositionen indelades de som skulle steriliseras i tre grupper, varav döva hörde till den grupp som skulle steriliseras för att få vigseltillstånd. Att tillåta sterilisering av döva motiverades med att döva på så Lue lisää
Läs mera
Lagen ändras
Dövas protester mot äktenskapslagen började långsamt ge effekt. År 1944 böjde sig myndigheterna till att begränsa äktenskapslagen såtillvida att lagen därefter endast gällde ärftligt döva, trots att man inte ännu fastställt på vilket sätt ärftlighet skulle påvisas. Diskussionen fortsatte i Tidskrift för dövstumma. På 1960-talet växte kritiken mot den finländska äktenskapslagstiftningen och man ansåg att Lue lisää
Läs mera
Döva och hörande barn
Med tanke på identiteten är det av betydelse i vilken slags familj ett dövt barn föds. Att födas i en döv familj har alltid inneburit att det döva barnet och barnets föräldrar har ett gemensamt modersmål, nämligen teckenspråket. Dessa döva barn har vuxit upp i dövas gemenskap ända från de var små och föräldrarna har Lue lisää
Läs mera
- yrken
-
personhistoria
-
Rurik Pitkänen
-
Torsten Rikström
-
Svante Lagergrén
-
Släkten Savisaari
-
Släkterna Ritala och Talvia
-
Släkten Stadius
-
Raija Nieminen
-
Elin Carlstedt
-
Oskar Wetzell
-
Martin Hellöre
-
Maria Lovisa Klingenberg
-
Julius Hirn
-
Jarmo Narmala
-
John Sundberg
-
Ida Mouton
-
Hulda Hakala
-
Elma Eklund
-
Fritz Hirn
-
Carl Henrik Alopaeus
-
Bruno Mouton
-
Aura Ahlbäck
-
Antti Jokelainen
-
Rurik Pitkänen
- organisationsverksamheten
- dövundervisningen
- dövmedvetenhet
- oralism
- familjelivet
- det religiösa livet