Finlands Dövas förbund grundas

År 1896 firade dövföreningen i Åbo 10-årsjubileum och det blev det första allmänna mötet för döva i vårt land. Cirka 100 personer deltog i firandet och man diskuterade många viktiga frågor för döva under evenemanget.

Man fortsatte att ordna allmänna möten och det andra mötet hölls i Helsingfors 1900. Deltagarna var över 200 och under mötet behandlades bland annat frågor gällande föreningsverksamhet, undervisning, yrken och teckenspråk. Det viktigaste ärendet som behandlades under mötet var dock grundandet av en riksomfattande centralorganisation, Finlands Dövas Förbund. Grundandet av förbundet var viktigt eftersom de döva var bosatta runtom i landet och det endast fanns ett fåtal föreningar. Under mötet valdes en förbundsstyrelse som fick i uppgift att utarbeta ett förslag till stadgar.

Till förbundets uppgifter hörde enligt stadgarna intressebevakning, att utreda dövas levnadsförhållanden, främja det psykiska och materiella välbefinnandet, grunda lokala föreningar, ordna allmänna möten samt ombudsverksamhet och att publicera tidskrifter för döva. Senaten, till vilken förslaget till stadgar lämnades, fastställde dock inte förbundets stadgar, på grund av att den politiska övervakningen i Finland hade skärpts och övervakningen sträckte sig ända till föreningarna.

År 1905 samlades man till det tredje allmänna mötet i Helsingfors och i mötet deltog nästan 500 döva. När den politiska situationen i Finland hade lättat godkände senaten förbundets stadgar och det konstituerande mötet kunde hållas. Under de första verksamhetsåren arbetade förbundet bland annat för att främja dövundervisningen, sysselsättningen, själavården samt nykterhets- och idrottsverksamheten.