En ryggsäcksresenär på 1930-talet

Martin Hellöre (1914–1992) var en aktiv föreningsmänniska och idrottare men bäst minns man honom från hans berättelser om sina talrika resor. Han skrev färgrika reseskildringar om sina resor i Tidskrift för Dövstumma och Dövas Värld.

En cykelresa till Stockholm 1934

Sommaren 1934 hoppade Martin Hellöre på sin cykel och styrde mot Stockholm. Resan gick från Jakobstad runt Bottenviken via Torneå till Sverige. Han hade planerat att cykla 2000 km. Vänstertrafiken i Sverige vållade honom svårigheter som det var svårt att vänja sig vid. En gång var han nära att cykla på en annan cyklist när han cyklade på fel sida av vägen. Han övernattade ofta i lador som låg vid vägen. Många saker verkade vara bättre i det rika Sverige. Det fanns vetebröd, som han inte kände till från förut. Han såg också på sin resa sitt livs första elektriska tåg i Luleå.

På vägen till Umeå stannade han en man som gick förbi och frågade om vägen. Mannen bjöd hem honom för att titta på kartan. I huset fick han reskost och en gul armbindel som döva enligt den svenska lagen måste ha i trafiken. Nära Umeå stannade han hos den döva familjen Jussila som var från Finland. Överraskningen var stor när han fick veta att värdinnan på ett besök i Finland redan hört om Martins resa. Han fick nattkvarter och vägkost innan han fortsatte resan följande dag. Men han kanske blev trött av resan för när han cyklat 19 km från Umeå beslöt han efter att ha funderat länge att återvända hem. Cykeln var inte heller längre i bästa möjliga skick.

På cykel genom de baltiska länderna till världsutställningen i Paris 1937

Världsutställningen i Paris år 1937 var Martins nästa resmål. Cykelresan till Paris som började i början av juni gick genom de baltiska länderna. Nätterna tillbringade Martin än hos ordföranden för den lokala dövföreningen, än i lador vid vägen, än hos människor som han träffat av en slump på sin resa. Han cyklade genom Estland på två dagar. I Riga träffade han lettländska döva och besökte dövföreningen i Riga tillsammans med dem.

Resan till Paris slutade dock vid den litauiska gränsen när gränspolisen inte lät honom fortsätta på cykel utan han borde ha hoppat på ett tåg om han ville resa till Paris genom Litauen och Tyskland. Martin ville inte avstå från sin nya cykel och det hade inte heller varit lätt att hitta en köpare så han måste ge upp drömmen om att komma till Paris. Hän beslöt återvända hem till Jakobstad. Från Riga cyklade Martin till Tallinn på 30 timmar utan vila. I Tallinn steg han ombord på ångfartyget S/S Suomi och började via Helsingfors hemresan till Jakobstad för att komma hem till midsommarfirandet.

En avbruten resa till USA

Martin Hellöre kom år 1941, när han reste till USA, i kläm mellan de stridande stormakterna. Ett engelskt krigsfartyg stannade i Linhammar fartyget som var på väg till Baltimore och tvingade det att vända till Island där Hellöre fördes till ett krigsläger. Senare fördes han till England tillsammans med tyska krigsfångar. Man misstänkte att Martin hade samröre med tyskarna. I hans pass fanns en tysk stämpel från år 1936 då han hade liftat till de olympiska spelen i Berlin. Hellöre inledde en hungerstrejk som protest mot att han blivit fängslad. Han var fängslad i tre veckor innan han blev befriad och fick återvända till Finland via Norge.