John Sundberg

John Sundberg (1875–1938) var under tre decennier Helsingfors dövförenings själ som med all sin kraft deltog i föreningens verksamhet och fick andra med i verksamheten. Han var i början av 1900-talet dövsamfundets mest inflytelserika person: dövförbundets reseombud, redaktör och chefredaktör för Kuuromykkäin Lehti och Tidskrift för dövstumma och Helsingfors dövförenings mångåriga ordförande.

Bakgrund

John Sundberg föddes i en förmögen affärsmansfamilj år 1875. Han blev döv när han var åtta månader och skickades som sexåring till Manilla dövskola i Stockholm där undervisningen skedde enligt talmetoden. Efter sex år i skolan återvände John till Finland och fick privatundervisning i tre år. Han fick en för tiden lång och grundlig undervisning men han hade fostrats för det hörande samhället. John Sundberg hade ingen kontakt med döva när han återvänt till Finland utan rörde sig bland döva tills han var 27 år.

Föreningslivet börjar

Det skedde en stor förändring i John Sundbergs liv år 1902 när han besökte utställningen av dövas arbeten i Helsingfors. Troligen hade mognaden att ansluta sig till dövsamfundet skett under en längre tid. Mötet med andra döva gav hans liv en ny riktning och ett nytt mål. Man vet att Julius Hirn och Elma Eklund lockade honom med i dövföreningens verksamhet. Albert Tallroths död hade i dövas föreningsliv lämnat ett tomrum som man inte kunnat fylla. Den unga och energiska John Sundberg fick i gång ett uppsving i föreningslivet. Han hade nya idéer och tid att förverkliga dem. Eftersom han kom från en förmögen familj kunde han ägna all sin tid åt föreningsverksamheten. Han blev snart hemmastadd i föreningslivet och valdes år 1903 till föreningens kassör, 1905 till vice ordförande och 1907 till ordförande. I den uppgiften stannade han till år 1936.

Han lärde sig teckenspråket som vuxen och identifierade sig helt med dövsamfundet. Som ordförande umgicks John Sundberg varje kväll på föreningen troget med andra döva. Det var en fördel för föreningen att ordföranden med sitt eleganta uppförande hade goda kontakter med den hörande världen. Tack vare sina kontakter och nät fick han med inflytelserika hörande som var intresserade av dövas frågor och med deras hjälp förbättrades föreningens ekonomi. På hans initiativ grundades i föreningen handarbetsklubbar. De arbeten som gjordes i dem såldes på egna basarer. För de medel man fick in skaffades först mötesutrymmen för föreningen. Senare kunde man med damklubbens stöd också skaffa sommarstället Sagaborg.

Övrig verksamhet

John Sundberg var med om att grunda Finlands Dövas Förbund år 1905 och hade flera förtroendeuppdrag i förbundet. Som förbundets reseombud reste han omkring i landet, träffade döva, föreläste och hjälpte till att grunda lokala föreningar. Som hjälp i detta arbete hade han bl.a. Hulda Hakala. Reseombuden var vid sidan av tidningarna förbundets viktigaste informationskanal i dövsamfundet. Han var också många år chefredaktör för Kuuromykkäin lehti och redaktör för Tidskrift för Dövstumma.