Oskar Wetzell

En mångsidig inrottsman

Oskar Wetzells (1888–1928) samtida ansåg honom vara en av de viktigaste personerna i dövsamfundet. Historien har visat att denna beskrivning levt kvar länge. Han var en mångsidig begåvning som blev känd som en framgångsrik idrottsman och trollkonstnär såväl bland döva som bland hörande. Han representerade Finland vid två olympiska spel åren 1908 och 1912 och vann nio finska mästerskap i simhoppning. Han spelade en viktig roll i den finländska simhopphistorien och har med sitt eget exempel lockat talrika ungdomar att idrotta.

Bakgrund

Oskar Wetzell föddes år 1888. Familjens far arbetade som kusk på Sinebrychoffs bryggeri i Helsingfors och senare som handelsman. Pojken blev döv efter en influensa när han var två år och som sjuåring skickades han till dövskolan i Borgå. Man vet att han var temperamentsfull men lydig. När han slutade skolan år 1904 studerade han till bokbindare vid Helsingfors Centraltryckeri där han arbetade de tjugo följande åren. Han ansågs vara varmhjärtad, ärlig och en trevlig sällskapsmänniska.

Idrottsverksamheten

Den livliga och snabba Oskar blev snabbt intresserad av idrott i skolan. År 1903 började han idka simning i Helsingfors simklubb och gick snabbt framåt. Hans huvudgren blev simhoppning. Han bekantade sig med simhoppning i början av 1900-talet då grenen ännu var relativt ny i Finland och antalet simhoppare var litet. Oskar specialiserade sig på svikthopp men deltog också i tävlingar i höga hopp. Oskar deltog första gången i nationella simhopptävlingar år 1906. Efter det fick han namn om sig både inom svikt- och höga hopp. Han vann fem finska mästerskap i svikthopp och fyra i höga hopp.

Tack vare sina framgångar valdes Oskar att representera Finland i internationella tävlingar för såväl döva som hörande. År 1908 deltog han som Finlands representant i olympiska spelen i London. Bland de sex finländska simmarna fanns två simhoppare: Oskar Wetzell och Toivo Aro. Oskar deltog både i svikt- och höga hopp. I höga hopp var han en nybörjare och kom inte längre än till den första utgallringen. Svikthoppen lyckades bättre och han kom ända till semifinalen. Nästa chans fick han i olympiska spelen i Stockholm år 1912.

Oskar deltog i flera nationella och internationella tävlingar för döva. Utom i simhopp utmärkte han sig också i bl.a. brottning och gymnastik. Under sin tjugoåriga idrottskarriär vann han utom nio finska mästerskap 70 andra priser. Oskar var aktiv inom förenings- och organisationslivet. Som idrottsman var han med om att grunda Finlands Dövas Idrottsförbund år 1920.