Släkterna Ritala och Talvia

Ett Släktnät

Två familjer inverkade i början av 1900-talet på dövas historia i Tammerfors- och Birkalatrakten: Ritala och Talvia. Siiri, Evert, Heikki och Juho Felix Talvia var med om att grunda dövföreningen i Tammerfors. Till grundandet av dövföreningen Heffata i Vittis åter bidrog Kaarlo, Vilho, Eeva och Akseli Ritala. Familjerna knöts samman genom äktenskapet mellan Eeva Ritala och Tammerfors stora döva konstnär Juho Felix Talvia.

Familjen Talvia (tid. Helin)

I familjen Talvia föddes fyra barn: Heikki (1872–1943), Evert (1874–1934), Juho (1879–1960) och Siiri (1883–1964). Av barnen var Heikki, Juho och Siiri döva. I slutet av 1800-talet reste Albert Tallroth omkring i landet och uppmanade döva att slå sig samman för sin gemensamma sak. Utöver bröderna Talvia blev också Kaarlo och Eeva Ritala intresserade av föreningsverksamheten i Tammerfors.

Den konstnärligt begåvade Juho Felix reste efter studierna till de stora huvudstäderna i Central-europa bl.a. Paris och Berlin för att studera konst. Men konstnärslivet fick inte Juho att glömma Eeva Ritala som han träffat i Tammerfors utan de började sällskapa efter att han kommit hem och bröllopet firades år 1906.

Ritala rusthålls döva syskon

Ritala rusthåll låg i Birkaland vid Kumo älv. Det var i början av 1900-talet en rik gård som omfattade två huvudbyggnader. I Ritala föddes en hel generation döva: Kaarlo (1875–1928), Vilho (1876–1945), Eeva (1877–1953) och Akseli (1879–1940).

När fadern dog år 1911 måste syskonen kämpa mot myndigheterna vid tinget för att bli fria från förmyndarskapet och för att få överta den stora egendomen. Vid tinget kämpade pastor Huugo Nyberg och Julius Hirn för syskonens sak. Syskonen Ritala förklarades myndiga år 1911. Men de hade två goda män för att bevaka deras intressen.

Föreningslivet i Ritala

År 1907 flyttade Elma Ignatius (f. Eklund), själen i dövas samfund i Helsingfors, till Vittis med sin man. Hon förde med sig tanken på grundandet av en egen dövförening. För att grunda föreningen samlades 28 döva på prästgården i Vittis. På plats fanns också syskonen Ritala som senare innehade flera förtroendeuppdrag i föreningen.

I Ritala fanns det alltid rum för döva. Många som kom till söndagsmötena kom redan föregående kväll till Ritalas lördagsbastu. Också större fester ordnades. För festerna samlades man i Ritalas pörte eller i något av de talrika uthusen. Man kunde stanna också en längre tid på gården och man kunde också ibland ordna arbete åt dem som ville. I pörtet ordnads kvällssamkväm och skådespel. En kväll fick man se Oskar Wetzells trollkonster och Bruno Mouton som Chaplin!