Torsten Rikström

Torsten ”Totti” Rikström (1916–1999) var en mångsidig artist och kulturpersonlighet i dövas kulturliv. Man såg honom på estraden tolkande teaterkonstens pärlor som t.ex. Aleksis Kivis gestalter och Molières Den inbillade sjuke för teckenspråkig publik. Han ledde teckenkörer och var en återkommande artist på dövas kulturdagar under flera decennier. I föreningslivet stod unga dövas frågor hans hjärta nära. Han var med om att grunda Helsingfors Dövas Förenings ungdomsklubb och på hans initiativ började man ordna dövas nordiska ungdomsläger.

Bakgrund

Torsten Rikström föddes i Lovisa år 1916. Han förlorade hörseln när han var tre år. Pojken skickades till den svenska dövskolan i Borgå där han gick till år 1932. Efter skolan arbetade han som bokbindare i Lovisa och senare hos Suomen Kirjallisuuden Kirjapaino Oy till pensioneringen.

Han kom med i föreningslivet år 1937 när han blev medlem i Helsingfors Dövas Förening. Hans smeknamn blev ”Totti” och under det namnet kände alla honom. Totti innehade olika förtroendeuppdrag i föreningen i 27 års tid. Tillsammans med Aura Ahlbäck grundade han föreningens ungdomsklubb år 1940. Ungas angelägenheter följde honom också senare. Utgående från hans förslag ordnades dövas första nordiska ungdomsläger. År 1953 gifte sig Totti med Ulla Hildén och paret fick tre barn.

Kulturpersonlighet

Torsten är mest känd som en aktiv kulturpersonlighet vars bravurnummer i många kulturevenemang var J. L. Runebergs dikt Svanen på visuellt teckenspråk. Hans styrka låg också i scenkonsten och deklamationen, han deklamerade dikter under många år på dövas kulturdagar och pensionärernas kulturevenemang. Oförglömliga är hans tolkningar av Aleksis Kivis byskräddare Eenokki år 1958 och Molières Den inbillade sjuke år 1978. Torsten Rikström fortsatte berömda döva kulturpersonligheters traditioner genom att leda teckenkörer. Han ledde bl.a. Kajanders hymn till fosterlandet på öppnande av de första kulturdagarna 1956.

Till sitt sätt var Totti en ”gamla tidens gentleman”. Han var alltid artig och uppmärksam med en glimt av humor i ögonvrån. Han följde ända till det sista det gamla sättet att komma till föreningens klubbkvällar i kostym och slips. Barnen som vimlade omkring på dövföreningen var särskilt viktiga för Totti. Många gånger gladde han dem med berättelser om för barnen bekanta ämnen med inslag av teater.

Dövas teater stod Totti nära. Han satt alltid i publiken oberoende av föreställning. Som en hedersbetygelse till Torsten Rikströms arbete med dövas scenkonst ändrade dövas teater år 2005 namnet till Teatteri Totti.